Jag har gjort det många gånger själv, jag har sett andra göra det. Du har säkert också gjort det.

Jag pratar om att komma in i skrivandet, lämna det, komma tillbaka vid ett annat tillfälle och fortsätta skriva…

…och där, mellan sista punkten och första bokstaven är mellanrummet. Där det har hänt något.

Det kan vara tempo, takt eller ton i skrivspråket som har ändrats.
Det kan vara tempus som går från har till hade…
Det kan vara den fina stämningen som bytt mot en kallare nyans…
Mitt svar på den problematiken är att skapa en liten ritual innan du sätter dig ner och skriva.
Kanske till och med olika ritualer för olika skrivprojekt.

Tänk lite Pavlovs hundar.

När jag tar på mig den röda mössan och gör 20 armhävningar samtidigt som jag tänker på blåbär, så hamnar jag i stämningen där jag kan skriva min berättelse om Olle som är ute i skogen och träffar en björn.

Men när jag skriva om rödluvan så behöver jag istället ta på mig den speciella halsduken, koka upp en termos te och äta skorpor innan jag sätter mig ner för att börja skriva.
Lite som en skådis som hamnar mer i karaktär med rätt kläder och rekvisita.
Hur dina ritualer ska och kan se ut är naturligtvis helt upp till vad som passar just dig som person.