Författare: nalle (sida 1 av 5)

Källkritik

Hittade denna bilden på nätet för många år sen. Sparade den. Har funderat på den. Har många gånger tänk att jag ska försöka verifiera det som står i den. Denna bild har för mig varit en såndär ”ska snart ta tag i grej”…

Men så tänker jag så här… det som står i bilden kan antingen vara sant, påhittat eller något där emellan.

Skulle det vara sant – gött – vilken skön grej, har inga problem med att välja bönor i stället för kött.

Skulle det vara påhittat – tråkigt, fast jag vill ändå tro att det skulle kunna finnas någon sanning i det – i vilket fall som helst är det inte dåligt att äta bönor… (märker du hur jag vill att det ska vara sant, fast än jag inte vet om det är det eller inte… och jag till och med argumenterar för det? Tänker att det är ganska vanligt utan källkritik…)

Skulle det vara något mitt emellan? Säg dubbla de ”dåliga siffrorna” för bönor och halvera de ”bra siffrorna”… tja, då är det fortfarande bättre än köttbiten… (igen – jag argumenterar för att det ska vara sant… jag är färgad i min åsikt utan att jag vet…)

Men hur är det egentligen då? Vilket är bäst? Bönor eller köttbit? Tja, det var ju inte det detta inlägg handlar om, utan om källkritik och hur lätt det är att lura sig själv för att man vill tro på något… jag har ju till exempel redan bestämt mig om vad jag tycker om informationen i denna bilden – vilket gör att jag inte är så sugen på att kolla upp det – för i värsta fall – det kanske inte är sant? Å det vill jag ju att det ska vara… 🙂

Upzone – en större utmaning än jag först trott!

Upzone, en klätterupplevelse bland trädkronorna här i Ängelholm och på andra ställen, kolla in https://www.upzone.se/angelholm för mer information.

När jag kom dit hade jag inga speciella förväntningar. Jag vet sen tidigare att jag inte är höjdrädd. Och under hela min klättring så var höjden inget jag tänkte på… alls! Däremot var det många andra saker jag tänkte på… Började klättra på bana 4, vilken innehåller massor med linbanor att åka på… å det var härligt, men redan på den banan så insåg jag att vissa hinder som man ska klättra över var riktigt utmanande… å det hade jag inte alls räknat med… Efter avklarad bana 4 tog jag något enklare, å det var riktigt härligt att klättra, även om det stundtals också var utmanande. Stärkt av klättrandet å också stärkt av att jag lyckats utmana mig lite å övervinna de spärrar som fanns i huvudet beslutade mig för att testa bana 6, den som sägs vara svårast, men också med ett härligt avslut, fritt fall från 15 m upp i luften (säkrad i lina och utan risker). Men oj… det var en större utmaning än jag först kunnat ana. Efter ett eller två hinder (av typ tio) så började jag fundera på om inte det var dags att vända om… fast det ”går inte”… då får man i så fall tillkalla hjälp av instruktörerna… men med mycket övertalning och peppning av mig själv så beslutade jag ändå att jag skulle fortsätta. Men det var inte helt lätt. Jag fick smalna av mitt fokus till att endast titta på hindret som jag hade framför mig på plattformen. I vissa fall bara första delen av flera delar på ett hinder. Varje hinder eller delhinder i sig själv kändes oövervinnligt och när jag väl klarat av ett så stod nästa, ännu mer utmanande hinder, för dörren. Det var tur att jag inte hade någon bakom som stressade mig, för jag lyckades kämpa mig igenom hela banan, steg för steg, hinder för hinder, trött i sinne och trött i muskler. Men till sist kom jag fram till sista plattformen inför det fria fallet… Vilken lättnad kände jag först… till jag insåg att jag nu bara ska kasta mig ut från en plattform 15 m upp i luften. Även om jag i all logisk och rationell mening var helt säker och satt fast i trygg utrustning som är gjord för att jag ska vara just, helt säker, och det faktum är att jag varken innan eller under hela klättringen haft svårt med höjden, och inte heller nu, på en plattform där mina ögon var ca 17 m över marken kändes höjden svår eller skrämmande. MEN, att ta ett kliv ut från denna plattform var något som hela min kropp stretade emot. Förhoppningsvis en stark överlevnadsinstinkt som just inte upplevde något bakomliggande hot som gjorde att jag kunde motivera mig att ta klivet rätt ut i luften. Men det gick till slut! Å den lättnad jag kände när först fötterna tog i marken, med darriga ben som inte kunde hålla mig uppe, så att rumpan sen landade mjukt i marken och jag bara kunde släppa allt och slänga mig bakåt och tryggt ligga på fast mark och titta upp på undersidan av den plattform jag nyss lämnat. Se solen lysa i de gulnade, glesnande trädkronorna, den känslan! Wow, alltså den känslan! Jag är inte höjdrädd, men jag fick utmana mig själv väldigt mycket under klättringen, mycket mer än jag någonsin kunnat tänka mig!

Tack Upzone för en… tja… utmanande upplevelse!

Prylbanta och minimalism

Har precis lyssnat färdigt på ljudboken ”Prylbanta” av Elisabeth Byström, Johan Ernfors som också drivet bloggen https://minimalisterna.se.

Ödets ironi kan tyckas, men jag har den också som fysisk bok hemma, å den ligger i ”läsa snart”-högen. Och då tänker, okej, Prylbanta… då borde boken ryka snart, eftersom den redan är ”läst”. Men nej, så kommer det inte bli, även om boken just nu är oläst och inte ens bläddrad i, så har boken seglat upp och nästan blivit en ny bibel! (Och eftersom jag är kristen så säger det rätt mycket om bokens status och värde för mig!)

Utan att jag riktigt vetat om det, har jag påbörjat min resa mot att bli minimalist för länge sen, men först nu, efter den här boken har satt tydliga ord och konkreta handlingar på saker som bara varit luddigt i mitt sinne, en vag känsla, något som jag liksom velat men inte kunnat förklara för mig själv, än mindre för andra.

…och oj vad jag känner igen mig i den här boken… jag känner mig supervanlig! Inte alls ett dugg unik… å ändå så är jag det och gör min helt egna resa… Å det känns jättebra att jag vet att jag delar hinder och tankar med andra och att andra lyckats övervinna dem på sitt sätt!

Nåväl, vad kan nu denna bok handla om då, den som påverkat (och påverkar) mig så mycket? Jo, den handlar om ett hållbart sätt att leva, där det sparas på alla möjliga fronter, tid, energi, klimatpåverkan, pengar, plats, ja, allt möjligt… å det känns logiskt och enkelt…

Men innan du börjar läsa den här boken (eller lyssna) så vill jag vara tydlig med att den talar mycket logik och framhåller att låta din logiska sida styra mer än din känslomässiga sida, utan att på något sätt förringa den känslomässiga sidan eller låtsas om att den inte finns… för det gör den ju, i oss alla!

Tack Elisabeth och Johan för en mycket bra bok och många härliga verktyg för att jag ska komma vidare på min resa!

Är du ekologisk, egologisk eller ekologish?

Klimatet är en stor fråga idag. Den har inte bara poppat upp nu, redan på 80- och 90-talet när jag gick i skolan var den på tapeten… men då var det lite mer som något lite romantiserat inslag på tapeten… idag täcker det hela tapeten och är det klart dominerande motivet.

Om det är ett renodlat Greta-fenomen eller inte vet jag inte, men jag ställer mig i alla fall till skaran som hyllar Greta för det fantastiska engagemang hon har och allt hon gör! Som tur är, är hon inte ensam… det finns flera (unga) eldsjälar över hela planeten som också engagerar sig, allt ifrån klimatkämpar som Greta till uppfinnare som försöker lösa nedskräpning i haven med kluriga uppfinningar… det händer grejer i den (unga) världen!

Men jag då? Å du? Och många andra som också säger sig vara anhängare av den stora nobla kampen om vår planet? Vi – folket – mot stora stadsapparater och globala företagsjättar… vilken sida står jag på – egentligen?

Ja, jag börjar faktiskt ifrågasätta mig själv i detta… för så här är det…

Jag tycker att jag har kommit ganska långt i min egen förflyttning mot att leva mer hållbart! (Men har jag verkligen det?)

Jag har:

  • börjat äta mest (nästan bara) växtbaserad mat
  • köpt en del saker begagnat, speciellt hemelektronik som datorer
  • börjat tänka mig för innan jag köper något om jag verkligen behöver det
  • sen länge (för det mesta) pendlat med tåg till och från jobbet
  • källsorterar sopor så gott det går… å det blir både bra och rätt merparten av gångerna…

Det är steg som jag är både nöjd med och stolt över (och anser att jag har min fulla rätt att vara det!) men om jag vänder på steken och tittar på andra saker…

Jag:

  • köper nya mobiler när jag tycker att den gamla är ”för gammal” – för det har ju trots allt kommit ut nya med fler och finare funktioner… (även om jag har gått från supergammal telefon till en lite mindre gammal – tycker inte ekonomin tillåter det senaste…)
  • kör gärna bil när det passar mig och är bekvämt för mig – när jag egentligen skulle kunnat lösa det på annat sätt…
  • lagar inte sånt som är sönder (kläder till exempel), utan köper gärna nytt (å just kläder tittar jag ibland efter begagnat) utan större betänkligheter
  • konsumerar fortfarande engångsprodukter – främst när det gäller att äta något ”på stan”

…så om jag ska rannsaka mig själv, så sitter jag (som så många andra) nog fortfarande i knäet på samhället och företagarna, snarare än att stå på barikaden och fightas med alla medel jag skulle kunna…

…så jag är nog inte så ekologiskt… tänker att jag är lite mer egologisk… eller ekologish…

Det var någon som sa (ett av alla bra citat som jag scrollat förbi i sociala medier) att det är bättre att många människor gör små insatser i rätt riktning än att några få gör stora insatser i rätt riktning… (eller något i den stilen)… så ur det perspektivet så är jag ju med och bidrar… men mest när det inte är allt för obekvämt för mig…

Hur är det för dig?

Är du ekologisk, egologisk eller mer ekologish?

Al-Qaida, terrorism, Trafikverket, Påven, Islam, Jesus, du och jag

Jag lästen en artikel på Aftonbladet idag, den handlar om Trafikverkets reaktion på senaste numret av Al-Qaida tidningen Inspire. (Läs artikeln här.)

Trafikverket ber bland annat allmänheten och tågpersonal om hjälp att vara uppmärksamma på obehöriga personer i spåret.

Bakgrunden är att Al Qaida publicerat tips och trix på hur man kan få tåg att spåra ur och orsaka stor skada (personskador och ekonomiska skador) och rädsla i samhället.

 

Här blir jag lika nyfiken som rädd. Vad är detta för något? Sagt och gjort, på med läsglasögonen på nästippen och fram med bästa Google-Fu-kunskaperna. Några knapptryckningar senare har jag senaste numret av Inspire på skärmen (och har säkert hamnat i någon slags register över potentiella terrorister någonstans i världen).

Fortsätt läsa

Två nya skrivkurser hösten 2017

Har fått äran att ytterligare en höst köra skrivarkurser hos ABF i Ängelholm.

 

Mer information och anmälan görs direkt på ABFs hemsida, länkar hittar du nedan.

 

 

Nybörjarkurs:

http://www.abf.se/Distrikt-och-avdelningar/ABF-Skane/ABF-Nordvastskane/Kurser-och-studiecirklar/Litteratur-svenska-retorik/Skrivarkurs-nyborjare-med-Nalle-Windahl-Angelholm-HT-2017/

 

 

…och fortsättningskurs:

http://www.abf.se/Distrikt-och-avdelningar/ABF-Skane/ABF-Nordvastskane/Kurser-och-studiecirklar/Litteratur-svenska-retorik/Skrivarkyrs-fortsattning-med-Nalle-Windahl-Angelholm-HT-2017/

 

Förr, nu och framtiden

Har reflekterat lite över hur vi lever, med anledningen av att WWF idag rapporterade att Overshoot Day för 2017 inföll redan den 2:a Augusti, något som trenden visar blir tidigare och tidigare för varje år som går.

 

Läs mer på: http://www.wwf.se/press/aktuellt/1713473-overshoot-day-jordens-resurser-slut-redan-2-augusti

Fortsätt läsa

Uppfyll dina drömmar – ta ett lån

Jag vill inte hänga ut något speciellt bolag, men många långivare marknadsför sig genom anspelningar typ: ”Uppfyll din dröm – ta ett lån”.

Om det hade varit i USA tror jag säkert att man skulle kunna stämma dem för falsk marknadsföring med motiveringen: ”Jag drömmer om att vara skuldfri.”

Tveksamt om det skulle fungera i Sverige. 🙂

Kan man tro rätt eller fel?

Det finns många olika sätt att vara Kristen på. Protestant, Katolik, Ortodox, etc…

Det finns många olika sätt att kategorisera sin religion. Kristendom, Judendom, Budism, Islam etc.

Det finns de som inte tror på något alls eller tror på vetenskapen.

Det finns massor med sätt att tro. Fortsätt läsa

Skapa en ritual innan du sätter dig ner och skriver

Jag har gjort det många gånger själv, jag har sett andra göra det. Du har säkert också gjort det.

Jag pratar om att komma in i skrivandet, lämna det, komma tillbaka vid ett annat tillfälle och fortsätta skriva… Fortsätt läsa

« Äldre inlägg

© 2019 jnw.se

Tema av Anders NorenUpp ↑